Om 4 dagar flyttar mina föräldrar från huset där jag bott mina 18 första år av livet,
Konstigt, de har ju lixom alltid bott där, jag kommer nog gråta en hel del när jag ser det tomma huset,
Men på samma gång är jag glad, för deras skull, så att de ska behöva slippa tänka på allt som huset innbär, med pannan och om tvättmaskinen skulle gå sönder eller något sånt, och så kommer de ju till en jättefin lägenhet,
min största rädsla är hur det här kommer påverka pappa, min far som jag älskar så otroligt mycket,


Hade visst ingen bild på huset så det blir på mitt rum, som var bara mitt, det var här jag hade mina saker, det var här jag gick hem och la mig varje dag efter skolan, jag har nog inte tillbringat så mycket tid någon annan stans som i detta rum,

---

Misstolka mig inte nu, det här är ett glatt inlägg och jag är glad för mammas och pappas skull.